Stefan Storvalls recept
Hej! Enligt väderleksrapporten blir det nära noll i Mora.
För glidvallningen har det ingen större betydelse på vilken sida nollstrecket temperaturen landar: Briko H3 red eller H3 violet i botten + H7Yellow på toppa med pulver HP10.0 eller motsvarande
Fäste: minusgrader: Base + B7Blue extra 2-10,
närmare 0 Base + B7 Violet eller t.o.m. red
nollgrader inget snöfall: Start universal klister "wide" + Swix VR 60
Hej alla tränande och snart åkande...
Torsdagen den 1 mars så har vi vallakväll i folkhögskolans verkstad (varmare än i garaget). Stefan Storvall är bara i anden närvarande och ger råd via telefonen. Men vi kan säkert vaxa och eventuellt lägga grundfästet redan då. Annars så gör vi vad vi kan. Valla kan köpas till självkostnadspris.
Förbred er med
a)träna några pass med exakt de kläder ni skall ha under loppet
b)sö 26 - ti 28, ät ordentligt med kött och andra proteiner
c)on-fre , kolhydrater , pasta, gröt, potatis
d)sluta med tränandet helst p onsdag, kör lite racer i ca 10 km så är det OK.
Peter
RESEPROGRAMMET :
Start fredagen den 2.3.2007 enligt följande
Dahls gula buss startar kl. 13.00 från Kronoby folkhögskola. Meddela ifall du stiger på längs vägen.
Kl. 21.00 avfärd med Viking Isabella från Åbo. B-hytter, 4-personers (paren kan få 2-personers hytter bara ni meddelar och betalar 20 €/person till).
Lördagen den 3.3.
Frukost ingår i priset , 06.30 från Stockholm , ca. 12.00 i Mora (kaffepaus under vägen), nummerlappsuthämtning och eventuell seedning. Ett bra matställe är det stora tältet.
Vi bor på Målkull Anns pensionat alldeles intill målet.
Fästvallan sätts på under kvällen (Pulver kan köpas av Peter)
18.00 Välsignelseceremoni i Mora kyrka är en högtidlig tillställning som ni kan besöka.
Pastamiddag på kvällen.
Söndagen den 4.3.
Tidigt frukost på pensionatet.
Väckning ca. 03.30 , avfärd kl. 04.45
Mellanmål: blåbärssoppa, bulle, sportdryck, buljong, kaffe, vatten på 9 olika platser under 90 kms färden. Och sedan får du mat efter målgången ifall du orkar äta.
Måndagen den 5.3.
Avfärd kl.11.00 från Mora. Kom gärna med önskemål angående avfärdstiden i Mora, program på vägen, tiden i Stockholm
Avfärd från Stockholm kl.20.10 med Viking Amorella och B-hytter.
Tisdagen den 6.3..
Frukost ingår i priset, ankomst kl. 07.35 till Åbo.
Hemfärd med kaffepaus , ankomst ca.14.30 i Kronoby .
OBS ! Du behöver lakan och dynvar med, midjeväska, lite vallor
Bra att ha: inneskor, öronproppar, rumpsalva, energigelé
Två frågor: 1.Vill ni ha gemensam vallning i folkhögskolans garage på torsdagkväll?
Stefan Storvall är inte med men kontaktas för att ge vallaråd.
2. Vallatält, skall vi ha med eller ej. Kostar ca. 5 € deltagare
Meddela Peter ifall du vill ha vallning eller /och vallatält.
Det finns lediga startnumror i Vasaloppet 2007 ifall Du kontaktar Peter peter@kfhs.fi eller 050-5507722.
Av Stefan Storvall 12.11.2006
Vi har för tillfället vinterföre och i skrivande stund har vi åkt skidor på Tössbacken i Kronoby i drygt två veckor. Snötäcket är tunt men det räcker till för att åka både klassiskt och fritt. De bästa skidparen ska förstås inte användas ännu. Skidåkningen smakar lika bra som alltid. Det gäller att njuta av skidåkningen så länge föret varar för meteorologerna har hotat med varmare väder framöver.
För Dolomitenlaufåkarna är det skäl att inleda skidträningen så fort det är möjligt för att uppnå 500 km före start. Drygt två månader återstår till start. För Vasalöparna är det däremot gott om tid
Träningen har var och en säkert skött enigt målsättningen. Det har visat sig att god sommarträning är A och O om man vill må bra under och efter vinterns utmaningar. En del har kanske dessutom tagit del av Peters GI-projekt och är lättare och piggare än någonsin tidigare.
För mig ligger mätarställningen vid dethär laget på ungefär 800 km, om sommarskidåkningen räknas in. Under barmarksperioden har träningsdosen i medeltal rört sig kring 11 timmar i veckan. Jag får ibland frågan hur jag hinner träna. Mitt svar är att det är fråga om prioritering. Träning och motion har hög prioritet för mig. Det är fråga om livskvalitet. Jag skulle helt enkelt inte orka utan träning! Ett litet räkneexempel visar att det finns tid också för träning. Räkna 8 timmar för arbetsdagen, 8 för sömn och 2 timmar för träning. Då återstår ännu 6 timmar för annat, för familjen och för andra intressen.
Läste förra veckan boken ”Ur spår” som handlar om svenska skidlegenderna Sixten Järnberg, Assar Rönnlund, Sven-Åke Lundbäck, Thomas Magnusson, Thomas Wassberg, Gunde Svan, Torgny Mogren och Per Elofsson. Boken gav verkligen inspiration att träna! Vad gjorde alla dessa gossar till mästare? Naturligtvis var det hård träning och talang, men det var också nyfikenhet att hitta det lilla extra, att göra något som ingen annan gjort som gjorde dem bättre än motståndarna. Hela bunten var dessutom verkliga ”vinnarskallar”!
Under hösten hade vi också celebert besök från Sverige vid folkhögskolan. Fysiologen HC Holmberg berättade bl.a. om parstakning och testvärden.
Vad har allt detta med oss motionärer att göra? Jo vi har en hel del att lära oss och alla tips som ger ny inspiration är guld värda.
Hur mycket ska du träna?
Över tio års uppföljning av resultaten i Vasaloppet och andra långlopp ger riktlinjer för vad som krävs för olika resultat i loppen.
På basen av träningsdagöckerna som ”folkhögskolans vasalöpare” lämnat in 1997-2006 kan följande konstateras:
Folkhögskolans grupp som bestod av 40 personer hade medeltiden 8.20 och träningskilometer på snö i snitt 716 km. Gruppens medelålder var 43 år.
Herrar |
2006 |
|
Åktid |
ålder (antal) |
Skidträning |
< 6.00.00 |
43 år (3) |
1685 km |
6-7.00.00 |
39 år (4) |
1028 km |
7-8.00.00 |
40 år (7) |
759 km |
8-9.00.00 |
42 år (13) |
681 km |
9-10.00.00 |
51 år (5) |
602 km |
> 10.00.00 |
42 år (1) |
300 km |
Damer |
|
|
< 8.30.00 |
|
|
8.30 - 9.30 |
34 år (3) |
437 km |
> 9.30 |
44 år (5) |
588 km |
Folkhögskolans rutinerade grupp kom rätt väl förberedd för det 60 km långa loppet. Med sammanlagt 25126 skidkilometer, eller i snitt 740 km i vinter, ställde sig åkarna på startlinjen.
Genomsnittstiden för gruppen blev ungefär 5.07.
Träningsmängd i förhållande till resultat:
3 – 4 h 2 1695 km
4 – 5 h 13 751 km
5 – 6 h 8 524 km
6 – 7 h 6 471 km
7 – 8 h 5 448 km
Skidträning och sluttid |
|
åktid |
skidkm |
2-3 h |
1900 |
3-4h |
741 |
4-5h |
502 |
>5h |
386 |
28 personer
673 km skidträning i medeltal
20190 skidkilometer totalt
4.00.25 i medeltid på 50 km
Här följer några goda råd för den första snöträningen.
Träna tillräckligt sakta i början. Efter några veckor på snö kan man plocka in pass med lite högre fart.
Genom att rytmisera träningen uppnår man bättre resultat. Av enbart träning blir man bra trött. Träning och vila ger resultat. Därför är rytmiseringen viktig. För motionären ökar variation i träningen motivationen. Det känns roligare att igen ta i efter lite vila eller annan motion.
Då du börjar snöträningen:
Modellprogram för de första veckorna på snö:
3 pass per vecka:
4:e passet
5:e passet
6:e passet (under hårdare veckor)
Minst en vilodag per vecka!
Teknikträning gemensam teknikträning:
Hej alla Vasaloppsåkare
Intresset ser ut att falna en aning för Vasaloppet. Jag har bara drygt 30 anmälningar till 40 platser. Så vet du om någon intresserad så är det bara för dem att ta kontakt. Senast i julhelgen säljer jag bort resterande platser
Det är nu som du skall börja med träningen ifall Du skall ha dina 500 km inför loppet.
Hälsar Peter
Vi har för tillfället
fint vinterföre och skidåkningen smakar lika bra som alltid. Det är härligt
och avstressande att staka ut i gnistrande vinterföre. För König Ludwig Lauf-åkarna
börjar det bli knappt om tid, men målet borde vara 500 skidkilometer före
start.
För Vasalöparna är det
åtta veckor kvar till start och
För mig ligger mätarställningen
vid dethär laget på ungefär
Som grund för en rätt
skidteknik står en bra idrottslig allmän skicklighet. Skidtekniken kräver en
bra balans på ett rörligt föremål.
Utöver detta behöver man i
skidåkningen en god musklelkondition, d.v.s. en tillräcklig styrka och rörlighet,
så att man klarar av de rörelsemönster och rörelseserier som krävs. När
prestationstiden blir längre och när rörelseseriernas upprepningar ökar
orsakar tröttheten en försämring av prestationstekniken och då betonas igen
uthålligheten och speciellt den grenmässiga muskeluthålligheten för upprätthållningen
av tekniken.
Kom också ihåg att träningsutrustningen
bör vara ändamålsenlig och att den också är i brukligt skick. Det tekniska
utförandet lider med skidor som är dåligt vallade eller med rullskidor som
inte går rakt fram.
Skidandet
bör vara avslappnat och rytmiskt, då det också är ekonomiskt och fartfyllt.
Prestationstekniken bör kännas naturlig men ändå uppfylla den rätta
teknikens huvudkriterier. För att uppnå en avslappnad och rytmisk skidåkning
krävs att prestationen är "glidande", d.v.s. man låter skidan jobba och rörelserna
och rörelsebanorna görs ända till slut. På glidförmågan inverkar
idrottarens modighet och balans när man går ner i glidställning där igen
styrkan och uthålligheten inverkar på rörelsebanornas renhet. För att skidåkaren
skall ha framgång i tävlingarna bör han också kunna anpassa teknikerna i växlande
situationer och förhållanden.
·
Diagonal
·
Parstak
·
Parstak med glidsteg
·
Tekniker uppför
·
Utförstekniker
1.
Genom att göra avsparken i
riktning med underbenet rullar man från grundställningen ut i glidfasen.
2.
Huvudet och axelpartiets
verksamhet ger rörelsen en riktning och förhindrar fartminskningen.
3.
Viktöverföring på glidskidan.
4.
Avslappnad prestation.
5.
Överkroppens verksamhet under frånskjutet.
6.
Återgången till grundställning.
Teknikträningstips:
·
Träna teknik i "överfart",
alltså i fart som är högre än den du tänker åka i Vasaloppet. Genomförs i
korta fartökningar (15-30s) t.ex. var femte minut under ett normalt långpass.
·
Åk utan stavar för att träna
viktöverföreingen och timingen i avsparken.
·
Träna parstakning, försök staka
också i svagt motlut för att få magmusklerna aktiverade.
·
Få in timingen i parstakning med
glidsteg. Frånskjutet bör föra framåt.
Vi ska friska upp
kunskaperna i vallning lite inför vinterns utamaningar. "Att valla rätt
är lätt" är temat. Det finns ett väldigt stort utbud på vallor. Det
finns ett tiotal olika märken och varje märke har sina egna specialvallor. Det
är omöjligt att känna alla märken. Därför är det bäst om man
koncentrerar sig på ett eller ett par olika märken. En motionär behöver inte
heller hela arsenalen med vallor utan det räcker med det nödvändigaste.
Skidvallning för Vasalöparen:
Glid:
Smälta glidvalla med valljärn på glidytorna. Sickla medan paraffinen är varm
för att putsa belaget. Smälta ett nytt lager glidvalla. Låt vallan
kristalliseras, kallna ordentligt, helst flera timmar, för att få större
slitstyrka. Sickla och polera med nylonborste.
Fäste:
Burkvalla:
Rugga upp fästzonen med sandpapper efter att den rengjorts med
vallaborttagningsmedel eller värmepistol. Lägg på grundvalla, jämna ut med
kork (segare grundvalla måste värmas med järn). Lägg på flera tunna lager
med burkvalla och jämna ut varje laget med kork.
Klister:
Värm klistertuben med värmepistol och lägg ut klistret i prickar på fästzonen.
Värm klistret och jämna ut det med tummen. Undvik alltför tjockt lager med
klister.
FÄSTE
GLID
I.
Nödvändigt
burk 0-5 (ex blå)
medelhårdvax
0-burk
universal klister
II.
Motionär
3 burkar + 3 klister
(3 paraffin)
skarklister (blå/violett)
mjuk paraffin (+)
blidklister (rött)
medelhård
universal klister
hård
0-burk (vit/gul/röd)
0-5 burk (t.ex. blå)
5-15 burk
grundvalla
III.
Elitmotionär
fästvallor med fluor
lågfluor paraffin
IV.
Har pengar över?
fluorknapp
V.
Tävlingsåkare
högfluorvallor
pulver
Nödvändiga
tillbehör:
extratillbehör:
-
sickel
- värmeblåsare
-
kork
- vallaveck
-
borste
- vallaställning
-
strykjärn
- skidpåse
-
björntunga
-
fiberduk/tyg
Vallning för alpina förhållanden
kräver kanske lite annan filosofi än hemmavid. I Mellaneuropa står solen högre
dagtid och det betyder att snökristallerna förändras snabbare än i Norden.
Snön blir fortare grövre. Det är också stor skillnad på skuggiga och soliga
terrängavsnitt. I dalarna mellan bergen rinner ofta vattendrag som också på
vintern har öppet vatten och ger fuktigare förhållanden. Summa sumarum är
det större skäl att använda fluorvallor i Mellaneuropa än i Norden. Välj gärna
lokala märken vars kemister känner snön.
Enkel
Briko-vallning - Glid: H3 violet, H7Red, HP10.1. pulver Fäste: Base+B7 Nitro Blue Extra.
Skidorna fungerade bättre efterhand som föret blev varmare, dåligt fäste i
sista backen.
Vätska
och energi är viktigt under långa prestationer:
-
300-600 kcal energi per timme förbrukas
-
man svettas 0,5-
-
vätska upptas maximalt
-
optimalt vätskeintag
-
sockerhalten i drycken bör vara under 5 procent
-
salt 1-
Stefan i Marcialonga 2005
Fakta
om loppet:
74:e,
tiden 3:24:17
Rätt
kallt - 15 grader, inte så svettigt
Drack
endast 6-
Mycket
parstakning, rätt låg intensitet, medelpuls 159
Stor
andel fettförbränning 2h 35 min under anaeroba tröskeln (165)
Energiförbrukning
2742 kcal (=806 kcal i timmen)
Skidkilometer
före start
Träning
fyra sista veckorna:
V 53 -
V 1 -
V 2 -
V 3 -
Sista veckan:
Lö-Sö Tävlingar DM
(K-teknik)
Må Sk-K
1,20 (inneh
Ti
Sk-K/Ps
On
1) L-återhämtningskontroll 2)
Sk-K/Ps
To
Sk-F
Fr
morgonlänk Resa till Italien på eftermiddagen
Lö
morgonlänk och skidtest
Sö
Marcialonga
Mat:
Ti-To pasta och
Fr
normal mat + sportdryck
Lö
normal italiensk mat + sportdyck och chips
Sö
"normal" frukost
Fortsatt
träning:
Välj antal pass i nämnd ordningsföljd. Vasalöparna fortsätter träningen till mitten av februari. Eventuellt kan man prova på något långlopp. Tre bra lopp finns i Österbotten i februari. 5.2. åks Varggrotteloppet i Lappfjärd, 12.2. Botniavasan i Vörå och 19.2. Fäbodaloppet i Jakobstad. Sista veckans träning ska vara lätt. Hälften räcker!
Basprogram:
Basen
är fortfarande ett långpass 1,5 - 2 h
3
pass per vecka:
-
ett långt pass på skidor (över 1,5 h)
- ett kortare pass med lite högre tempo ( t.ex. 1 h skidning)
- muskelkondition, styrkegymnastik 30-40 min och gymnastik
4:e
passet
-
skidåkning innehållande parstakning 3-4 gånger
10 min (totalt 1-1,5h)
5:e
passet
-
löpning, gång, eller annan idrott som omväxling
6:e
passet (under hårdare veckor)
-
skidning 1-2 h
-
Minst en vilodag per vecka!
Lycka
till!
Efter att länge ha drömt om att skida ett vasalopp så blev de till slut av. Hade förstås tränat lite för lite, men det är sånt man får räkna med när man har annat än valla i skallen. Hade ju några år på förhand köpt dyr utrustning på vårrean, nåja inte allt å inte allt på rea heller, men de mesta i alla fall. Bara en lön, å mycke intressen som tar tid å pengar å bara en lön.
Nå, vill nu till att börja med konstatera att arrangemanget att åka men Kronobyfolkhögskola var ett lyckat drag. Trots att jag inte igentligen kände någon, så gick det bra, man kom fort bra in i gänget. Och det som man inte förstod sig på. Som i praktiken e de mesta, men här syftar jag på vallningen. Den fick man mycke hjälp med.
Nå, det om det. På fredagen bar det av.. lite spännande nog men man var väl lyckligt ovetande om vad man gett sig in på. Bussresan ner till Åbo var rolig, länge sedan man hört så mycke bra juttun. Å de fanns nog de som kunde kavera så. Den ena värre än den andra, men stämningen var bra.
På båten var de hålligång. Rätt mycke känt folk på båten.Vi for för övrigt över med sensuella Isabella. Lite drag på var de åxå. Men efter som man skulle vila å satsa på vasaloppet så kunde man ju inte festa för mycket. Nåja 3 öl sög jag nog i mej. Å en dans på dansgolvet blev det åxå med en glad finsk dam. Nå efter det så var jag å prata lite med hon som jobba i infon (nå de var på sätt och vis en bekant) efter det smög jag in till min hytt, där alla sov. Jag brukar nu vanligtvis vara den lugnaste eller en av de lugnare i alla fall. Men nu kände man ju sig som sällskapets svarta får *bäääääää*
Nå efter ett bra morgonmål bär det av. Bussresan går bra, vädret är bra, å ser ut att vara bra åxå.Väl framme i Mora hämtar man ut sin EU-nummer, eller heter de starnummer å datachip. Å sedan bär de av där vi ska bo på ett litet mysigt pensionat, rätt centralt. Pensionatet lär för övrigt ha varit ett gammalt ålderdomshem. På kvällen blev de den sista finslipningen av vallningen. Å efter mycken hjälp av de fästa där. Å efter att ha nosat på de flesta burkar så blev nog mina skidor färdiga. Jag e nämligen inte bra på att valla. Jag e däremot bättre på att äta. Nå för egen del blev de en tidig kväll, en pasta lunch han jag med.
Sov riktigt gott, väckning mitt i svin ottan. Så blev de ett stadigt morgonmål beståendes mest av juice å gröt. De var visst strax efter 3:30 lokal tid. Nå, en timme senare var man på väg mot starten. Trots att en del nog var lite nervösa, kände jag nu inte av någon nervositet. Kände på mej de i bussen att det här klarar jag nog. Enda gången under själva resan som jag kände ett litet obehag var när vi åt kvällsmat kvällen före loppet på pensionatet, då mina bordsgrannar snackade om kramper de lät otrevligt.
Nå, väl framme vid Sälen, så var de kallt.Vet inte riktigt hur kallt, men tyckte de sa att de skulle ha varit en 17 grader. Nå förvisso så lär de ju ha varit betydligt kallare. Nå, medan de ivrigaste rusa iväg med sina skidor till diverse fållor, tog jag de lugnt i bussen. Ville ju inte riskera att mina skidor skulle bli stulna, vilket jag hörde att någon i sällskapet råkat utför en gång tidigare. Jag åt några salttabletter å drack sportdryck. Hade några dagar tidigare börjat ladda upp med mycket vätska, å lite pasta (lär vara bra även för jakthundar har jag hört)
Nå. Kvart över 7:00 så traskar jag iväg. Vanligt vis har ju folk överdragskläder, som de lägger i en säck vid starten som e numrerad å så får de ut den senare i mora på vissa ställen. Nå jag hade på mej en gammal jacka som jag haft i skogen, å när jag pälsat räv o dylikt; så den var inte så fin mera.
Själva starten var mäktig de går inte att beskriva. Den som inte startat på ett Vasalopp vet inte vad det är. Skidåkare så långt man kan se. Å tätt e de. Jag står nästan sist i sista fållan. De finns 10fållor. Där löparna e indelade lite enligt prestationsförmåga. När starten gick börjar de röra på sig rätt sakta, men i alla fall. Vilken känsla. Nå vid första backen e de stopp. Trångt, trångt, trångt. Skidor på skidor, tittar ner, ser 7 skidor, rör lite på fötterna ”aaaah, de där 2 e mina ;-)
De knuffas lite. Säger perkele, svensken uppfattar de som att han ska ta de lite lugnare. Nå sakta sakta sakta rörs de framåt. Efter en tid e man uppe en bit på backen. Tänker, att ska hela loppet vara så här trångt så far jag nog hem. Ungefär halvvägs tar jag av mej min rävpälsar jacka å försöker slänga den på några vatusvenskar somstår vid sidan av spåret å ropar. Epu Epu Epu.
Fortsätter, kommer upp. De börjar röra på sig lite men de e trångt. Konstaterar snart att i backarna ska man se upp, speciellt i nedförsbackarna. En stor karl hoppar i spåret framför mej, och han ramlar, jag ränner rakt på honom, får ena skidan i benet så de börjar blöda lite, men bara lite fortsätter. Backarna e svåra, för många ramlar omkull där så man måste nog passa sig så man inte ränner på nån å ramlar inte folk så plogar de. Vissa backar var utan spår. Igen måste jag berömma fästet hade bra fäste där andra blåbär saxade upp så gick jag nog bara, plockade blåbär i upp och nerförsbacke.
Efter ungefär 20km får jag en svacka. Stannar i spåret å dricker å äter lite.Tar en energi gel, å lite sportdryck, smakar på en energikaka, men de smaka Hästrumpa jambalaja, inte gott alls. Men sedan går de bra Jo, i samband med svackan, byter jag mössa lägger på mig en tunnare blå mössa med finskflagga, å vita horn. Efter de e jag den finska vikingen, å de blev nog en publik succé. Svenskarna ropar: Hyvvi sommi över allt. På flera ställen så frågar de om de fanns finska vikingar, men de måste de ju göra, de finns de väl ännu.. har för mej att Finnarna e bäst i värden på att dricka mjöd å slåss med kniv å yxa.
I en backe trillar en gubbe igen framför mej.. jag hoppar hastigt till nästa spår, mister själv balansen och trillar.. hinner upp.. innan någon ränner på mej. Fort sätter. Vid varje kontroll drack jag ungefär 3koppar innehållande antingen sportdryck, blåbärsoppa, kaffe, vatten eller buljong. Å åt en svensk bulle (i Finland skulle de kallas semla)
I en nerförsbacke ligger en stav, plockar uppden i farten. Ser en man i som står i spåret med en stav, ger staven åt honom. I nästa uppförsbacke skidar en mycket glad dansk, eller skåning upp mej. Vet inte riktigt allt vad han säger, men glad e han Mange tack eller något dylikt uppfattar jag förövrigt babblar han en massa som jag inte alls förstår. Jag säger bara Nixon Reson. Å ser minst lika glad ut.
Träffar på några bekanta som vallar om i spåret, de gör jag åxå. De har börjat bli lite klister före, varmt e de.. Nå, klister tror inte jag på. Lägger lite ur min tjärburk under skidorna, nu tar de ganska bra igen. Träffar på en tjej som håller ungefär jämntakt, skidar ett tag med henne å pratar lite. Hon var åxå från Finland, men från korsholm. Efter Evertsberg så går de nerför. I en backe med en krök, ser jag de ligger en gubbe som inte rör sig. Försöker stanna, men se har för bra glid. Får trappa upp tillbaka. Då har nu även 2 tjejer stannat åxå. Å en kille börjar återuppliva. Medan jag ännu trappar upp frågar de om någon har mobiltelefon, jag som alltid har för mycke saker med mej så tar fram den å ringer 112. Andfådd å försöker jag på min österbottniska dialekt få fröken i andra ändan att förstå. Nå de gör hon inte.. andas tar de hela på nytt lugnt. Nå då förstår hon.
Säger att de ser ut som om en gubbe har fått någon hjärtattack eller nåt dylikt i backen ungefär en 1km efter Evertsberg, nå hon vill veta nummer o dylikt, å vem jag är osv. Nå så kopplar hon mej till någon Central för Vasaloppet, Där får jag dra hela saken på nytt å sedan frågar de varför jag ringer dit, jag ska ju ringa 112 i sån där fall. Nå de va ju de jag gjort, men de hade ju kopplat mej till er. De vill veta min telefonnummer. Å att förklara min finska nummer åt svensken e inte så lätt. Nå så dyker de upp en kille i värmehalare som har telefon, han sa att han kan ge sin nummer. Så han får snacka med dem. Under tiden kommer en som e läkare i de privata skidande, fortsätter med åter upplivandet. Nå nu e de mycket folk här.. så jag sa jag fort sätter skidandet, de vet ju vem jag är om debehöver få tag i mej. Rytmen e lite i otakat, men jag stakar på som aldrig förr nu ska den förlorade tiden tas in.. Hinner upp en kompis vid nästa station, han hade passerat evertsberg lite före mej, han sa att gubben nog låg i spåret när han rände förbi där. Så inte vet jag hur länge han legat där, men man får nu hoppas att de inte var allt för länge. Nå, eller har de någon betydelse, var nog själv säker på att han var död. Men måste nog beundra svenskarna som börja ge mun mot mun metoden. Tror inte nu jag skulle börja göra de på någon viltfrämmande person utan nåt återupplivingskydd, men såt har man ju inte med sig när man skidar.
Sedan löper de på ganska bra.. folk e de ju i vägen hela tiden, men de går att skida. Man byter spår ibland, fast oftast så hinner de om en på nytt de man nyss skida om när man ligger bakom en ny propp. Fans för övrigt mycket mina damer att se på i spåret, å även att prata lite med. Nå, om man bara titta på de fina flickorna så åkte man tillskogs, man bör nog koncentrera sig lite på skidspåret också. Nu är det även ganska tätt med mellan stationer där d ebjuds på diverse läcker heter. Så som choklad, appelsin, å banan.. På ett ställe lär de ha bjudit ut öl, men de missade jag.. På ett ställe bjöd en tjej ut köttbullar men jag hade inte tid att stanna så hon sprang bredvid mej å mata in några köttbullar, de kallar jag service.
Efter 80km var jag trött i bena, men icke i armarna. Så de blev att förlita sig på stakningen då. Nå, har ju mest skidat med bakhala skidor så staka borde jag ju orka. Vad mera, träffa nog på någon från egen buss lägsspåret någon gång. Å när andra finnar sa nåt åt mej, hade jag svårt att hitta ord, e inte så bra på finska tyvärr.. men de flesta kund enog svenska åxå så de gick bra. Oftast så när jag sa nåt på min fina finska så sa de aha. Du e från österbotten, nå du får nog prata svenska också.
Nå, när jag kommer i mål efter knappa 10 timmar så blir jag interjuvad, å satt på storbilds TV. De va ganska kul Å min fina mössa gjorde nog succé. Jag blev kallad den Finska Vikingen. Skida faktiskt nog om några svenska vikingar åxå. Även en spindelman skida jag om.. och även stålmannen, men han såg ut att ha börjat rosta,kan vara att de var för fuktig väderlek för honom. Nå efter målgången ringde jag mamma å berätta hur de gick, samt även ena chefen. ( de lär ha haft vad slagning på jobbet om hur de kommer att gå för mig) han hade följt med min fart på Internet. Han hade för övrigt nog ringt åt mej när jag skidat också, men inte hade jag tid att prata då. Efter att ha duschat och varit och ätit en god middag, kändes allt bra, jätte bra var och hämtade ut diplomet redan samma kväll. Efter att ha slängt sig på sängen en stund for vi ut på Mora en stund. Nå, de blev nog ganska lugnt 2öl å lite grillmat.
Bussresan hem gick bra, stanna där de tillverka dalahästarna, samt på ett ställe där Snellmans har en snabbmatsfabrik (vi hade en Snellman med oss i bussen) där vi blev bjudna på riktigt god mat. På båtresan hem så blev de ju givetvis mera mat och någon öl. Sedan for jag till tax-free. Och handla snus, whisky, likör, och 2 burkar cider som jag tänkte dricka på båten. Nå, före mej i kön var de 2ryssar. En liten fet rysse på ca: 165cm.. skägg.. och solglasögon på sig fast de var inomhus och kväll, han lika för övrigt en trädgårdstomte och hans damsällskap likan en sminkadtorsk. Nå, kassafröken sa att om jag köper 4cider så blir de billigare än om jag köper 2, så jag sprang iväg efter 2burkar till. Så sluta hon sitt pass, å jag skulle plocka i min kasse men likörflaskan fattades. Sa till åt kassafröken i kassan bredvid. Hon for efter den andra kassafröken, å sedan blev de nu ett väldigt springande med kvitton å saker å förfrågningar om hur en flaska kan försvinna. Nå, jag fick ny flaska, å så blev de frågat om de har kamera övervakning, å de lär de ha haft, för hon kolla på kvittot när jag handlat, å efter en stund kom hon tillbaka å sa att allt var Okej.
Såg inte de 2 ryssarna alls på båten efter de. Skulle ha varit skoj att stöta på dem. Min ryssofobi har nog blivit starkare. Sedan blev de lite party på båten, men måndagskväll på Amorella va nog ingen höjdare inte just några brudar alls, å lite folk överlag, men några öl blev de nog. På vägen hem på tisdagen anmälde jag mej till vasaloppet 2006.
VASALOPPET 2004
Kronoby Folkhögskola
En dåres försvarstal.
Med en dåres beslutsamhet hade jag tvingat iväg 90 kg adrenalin över myrarna.
Bara för att redan vid Mångsbodarna känna beslutsamhetens rödblommiga kinder förvandlas till eftertankens kranka blekhet. Jag skulle ju bara prova…
Fästet försvann i samma takt som glidet blev sämre, och drömmen om en ny rekordtid sjönk ihop som ett nedtrampat Vasaloppsspår. Medtävlande i 100-tal strömmade förbi mig i spåret. Vid en snabb kontroll konstaterade jag att skidorna var fastspända i rätt riktning och att jag faktiskt skidade framåt, bara mycket långsammare än mina medsystrar och bröder i skidhelvetet.
Det hela gick som en dans Letkajenkka i uppförsbackarna, två steg fram och ett tillbaka, och en blandning av Lambada och finsk tango nerför. Så småningom domnade benen bort och armarna sjönk in i medvetslöshetens saliga sömn.
De förbi åkande började efterhand se mer och mer märkliga ut. En äldre gentleman med vadderad ytterrock gled elegant förbi och en dam med ett hårburr lika spretig som hennes skidstil kom flaxande förbi.
Mitt i eländet började in melodi från musicalen Grease spela i mitt huvud medan en bild av målet i Mora tonade fram för min blick: ” My head is saying fool forget it, my heart is saying don´t let it go. Hold on to the end, that´s what I intend to do. Hopelessly devoted to you.”
Jag bestämde mig för ”don´t let it go” och vallade om. Det klibbigaste jag hade smetade jag under. Nu skulle det väl för fasiken fästa? Och visst fasiken fäste det. Klibbet under skidorna gled lätt över den varma snön i solen men högg fast som i sten i skuggan. Det fick en märklig effekt på skidstilen i tallskogen. De stolta furorna kastade sina skuggor med jämna mellanrum på det solbelysta spåret. För varje gång jag fick igång en rörelse framåt och gled iväg en bit, kom en skugga och skidorna stannade som mot en vägg medan jag själv fortsatte en bit framåt. Det var första gången som svenskarna fick se båda momenten i nordisk kombination, längdåkning och backhoppning, utföras samtidigt.
Vid en av dessa många ofrivilliga vilopauserna hörde jag en kvinnoröst skrika till.
Jag vände mig om och fick se en välutvecklad svenska komma flygande emot.
I nästa sekund låg jag i spåret med en svettig flåsande svenska. Omslingrade och med ansikte mot ansikte i en ställning som förde tankarna till allt annat än frisksport och sunt leverne.
”-He- hej ” stammade jag fram.
”Öhh!” stönade bystige Berit.
Situationen började verka ohållbar, så jag smilade upp mig och sa:
”Du, vi måste sluta att träffas på det här viset!”
”Öhh?” sa Berit, så jag fann det bästa att avsluta relationen och stiga upp.
Den knaggliga färden fortsatte under hurtiga tillrop från sidan av spåret.
”Titta, han där är också en sån där Duracell-kanin!!” ropade en liten parvel.
Det kändes bra… tills jag kom på att i Duracell reklamen i Sveriges TV 4 säger dom: ”Tävlingen är över, men Duracell-kaninen fortsätter.” Tävlingen var över och jag hade bara kommit halvvägs.
Nej! Nu gäller det att tänka positivt. Det skall gå!
”Hä liika fy all.” hade ju Terjärvborna sagt i bussen. Friskt mod. Jag tog ett stadigt tag om stavarna och stakade iväg. Tjoff!! Den ena staven sjönk ner i den lösa snön vid sidan av spåret. Och jag på näsan i drivan igen.
Åt helsike med positivt tänkande! Det går lika bra med vanligt hederligt vansinne. Jag stakade på med glansiga ögon, och det var INTE av fartvinden som tårarna kom. Kilometer för kilometer. Krafterna började sina allt mer.
Då! Långt där framme! En vadderad ytterrock. Nya krafter strömmade ut i kroppen när jag stakade förbi. Kämpa på. 5 km kvar. Långt där framme flaxar ett hårburr fram. Jag SKA förbi! 1 km kvar. Jag har kommit närmare hårburret. Det svider och bränner i hela kroppen. Jag ska förbi!! Upp och förbi Zorn-museet. Runt kyrkan. Vi är jämsides. Upploppet, jag stakar som tokig. Jag är förbi! Jag är i mål! ”I´m hopelesly devoted to You!” Aldrig mer ett Vasalopp för mig…tror jag.
Frits Olaussen
Nr: 9394
på 10736:e plats