Vasaloppet har sitt ursprung i 1500-talets början. Sverige befinner sig i en påtvingad union med Danmark. Missnöjet är utbrett. En av de främsta frihetskämparna är Gustav Vasa. Han manar folket till uppror, men faller i onåd. Till slut står Gustav Vasas enda hopp till Dalarna. I Mora försöker han förena karlarna i kampen mot den danske kungen. De församlade är dock kallsinniga. Gustav Vasa beger sig besviken iväg på skidor vidare västerut mot Norge. Under tiden nås Mora av nyheter om Stockholms blodbad. Morakarlarna beslutar att söka efter den flyende Gustav Vasa. Ortens två bästa skidåkare, Lars och Engelbrekt, skickas iväg i detta historiens första Vasalopp. De finner Gustav Vasa i trakterna av Sälen och övertalar honom att återvända till Mora för att leda deras kamp. Efter två och ett halvt års krigande är Sverige fritt och Gustav Vasa blir vald till Sveriges konung den 6 juni 1523. 400 år senare skriver tidningsmannen Anders Pers om en ide att anordna ett nio mil långt skidlopp till Gustav Vasas minne - Vasaloppet.

1922
Redan vid premiären var Vasaloppets målgång en folkfest, men det första året var det bara en enkel målskylt som välkomnande segraren, Ernst Alm från IFK Norsjö.
1923
Leksandskonstnären Gustaf Ancarcrona tog fram devisens text "I Fädrens Spår för framtids segrar" till loppet. Den målades av konstnären Anders Otter.
1948
Ändrades "fädrens" till "fäders" i devistexten. Texten kom att lyda "I Fäders Spår för framtids segrar".
1979
Evald Håkansson nymålade då måldevisen. En grön tallrisgirlang målades på väven runt texten.
1986
I februari 1986 restes den permanenta målportalen. Nu byttes väven ut mot plåt och den grundemaljerades först och täckemaljerades sedan hos VVS Gustavberg. Texten överfördes med screentryck och brändes fast. Sedan handmålades kransar och girlanger med 19 olika färger av konstnären Hadar Tilja i Stockholm.